TÄVLING !!!

Just i dag startar det en tävling hos imsavimsa. Man kan vinna 2 produkter från Nu Skin. En härlig Body Lufra som är en kroppspeeling för att få bort döda hudceller från kroppen. Gör att huden känns mjuk o len efter användandet. Används som duschkräm en/ett par gånger i veckan. Den innehåller valnötskärnor som peelar o Aloe Vera som återfuktar huden.

Efter en sådan omgång på kroppen behöver den smörjas in o i vinsten ingår också en Baobab Body Butter. Den innehåller sheasmör bl a som gör att kroppen får mycket fukt. Luktar underbart, lite som en svag vaniljdoft på den. Den innehåller mycket E-vitamin som gör att torr hud, även extremt torr hud, mår väldigt bra. Många med eksem o psoriasis älskar den här krämen eftersom de får en mjuk hud i stället. Baobab är ett träd i Afrika som innehåller upp till 120.000 liter vatten. Alltså ett väldigt viktigt träd eftersom de kan få vatten från det. Tyvärr växer det i regnskogarna o som många vet så skövlar man ju dessa. Men varje gång det köps en sådan här burk så planterar Nu Skin ett nytt träd nere i Afrika. Det tycker jag är jättebra iaf.

Jag har fruktansvärt torr hud och vill naturligtvis göra allt för att vinna.

Eldprov !!!

Ja då är det lördagsmorgon och det ser ut att vara ganska skönt ute, men det räckte att gå ut med hunden för att känna att det inte va så skönt....... Fy vilken kall hård vind... Usch...

Jag har märkt att man fryser mycket lättare nu när man har tappat 15 kilo, är det bara den sköna isoleringen som försvunnit ?? hahaha ....ja aldrig kan man vara riktigt nöjd.....

Fast det blir jag nog den dagen man nått sin målvikt eller i allafall i närheten av den, och då man har kläder som är lagom och inte på tok förstora (redan) ... och då man har lärt sig att man inte har samma köldtålighet som innan. Sen längtar jag ju till sommaren och dom fördelarna detta innebär då, behöver väl ingen närmare förklaring..... Tänk att slippa svettas så som man gör när man har en massa extrakilon.... Så skönt det skall bli.. :)

I dag blir det kalas, min väninnas lilla Tindra fyller 3 år den 1:a feb. men det blir som sagt kalas i dag. Med detta kommer ju det obligatoriska godsakerna.... mmmm Men det blir att bita ihop och eventuellt ta 2 cm bullkant och smaka och lukta på, och äta låååångsamt dels för att inte få ont i magen, men också att njuta riktigt länge...

 Resten av det goda får jag hoppa över. Tänk vad bra att man har en inbyggd polis i magen, som direkt reagerar på att man äter fel och för mycket, jag skulle nog aldrig kunna hålla mig till en 2 cm bullkant annars.....

GRATTIS TINDRA

Ha en härlig helg.

Kram

YES !!!

Blev riktigt glad när jag ställde mig på vågen i dag. Det är ju 2 veckor sedan operation och vägdag....  Nu visar i och för sig tickern på -3 kg, men den räknar ju inte med ½ kg... NER 2,5 KILO ! !   LOVE IT ....

Imsavimsa tipsade mig om att man skall skriva punkt i stället för kommatecken som jag skrev, så det skall provas. Men å andra sidan så stämmer ju kiloantalet i allafall, då det inte blev punkt på ingångsvikten heller. haha

Byxorna som jag tog på mig i dag har allt sedan jag köpte dom för 7 år sedan suttit åt både här och där, men i dag när jag tog på mig dom så satt dom så löst att jag fick leta upp ett skärp och inte nog med det fick även vika ut linningen över skärpet och så är det fladder över låren.... Hallå eller !!!! Det är ju bara 14 dagar sedan jag opererades, hur skall man kunna fixa detta med kläderna? Det är ju inget roligt att gå omkring i på tok för stora kläder, inte heller att köpa något som man bara kan ha i en månad ungefär....

Jag är nu nere i Kungsbacka för att hälsa på min dotter och hennes sambo samt BARNBARNEN, nu har det gått alldeles för länge sedan man fick kramas med dom. Dom växer ju så det knakar, så 2 månader händer det jättemycket på. Fyyyyy, det får inte gå så länge mellan gångerna, det får man göra något åt.

Ha det bra alla :)

Kram

Bye bye aggraffer...

I dag har jag varit på VC och tagit bort mina aggraffer på mina 5 hål i magen, sköterskan tyckte det såg jättefint ut och jag kunde bara hålla med henne. Det va så skönt, det slutade klia nästan med en gång, så nu märker jag ännu mindre av att jag faktiskt är opererad.

I övrigt så mår jag helt förträffligt bra, förstår ingenting, haha. Detta skulle man vetat INNAN operationen, det var ju den biten man var så jäkla nervös för innan. Men med facit i hand så behövde man ju inte oroat sig för det heller. Det är bara att hålla tummarna för att man får fortsätta att må så här bra och till och med ännu bättre när man minskar i vikt.

På tal om vikt så är det vägdag i morgon, då får jag se vad som hänt på en vecka, spännande. :)

Håller tummarna för alla som har sin OP den närmsta tiden.

Vi hörs i morgon :)

Kram

FRUKT...

Nu är det 9 dagar sedan jag opererades och jag mår fortfarande jättebra, så jag kan bara konstatera att denna operationen har varit en bra resa.

Jag äter mera normalt nu och hoppar över sopporna för det mesta. Börjar dock längta efter potatis och sås, skall rulla lite köttbullar i dag och koka potatis och göra lite sås till det mmm.
Eftersom jag inte gillar yoghurt så är det så svårt med mellanmål och fantasin tryter, så jag ringde ner till Natalia och frågade när man kan börja med frukt... Hon sa att jag kunde äta banan, kiwi, mjuka päron och melon, så det blev raka spåret ner till affären. Va mycket lättare det blev med mellanmålen helt plötsligt.

Det svåra är faktiskt att äta långsamt, jag äter normalt långsamt men nu så äter jag ändå för fort. Det innebär att jag har haft några snabbätardumpningar, jag får då hjärtklappning, illamående och svettas det är lite jobbigt. Men ändå när man äter så tänker man inte, vad är det för fel på mig TÄNK.....

Jag skulle vilja ta agrafferna i morgon, dom skall tas mellan 10 - 14 dagar efter men det är ju helg nu och det kanske är lite tidigt att ta dom på 10:de dagen. Dom kliar och det är lite irriterande när jag för övrigt inte känner något av operationen.. Jaja det är ett mindre problem i det hela, haha.

Min son åkte hem i går, han har varit hos mig sedan söndagen innan jag åkte in, han körde mig till Uddevalla på måndagen och hämtade mig där på onsdagen.  Som sagt så har det ju inte varit någon fara med mig men det har ändå varit en trygghet att ha honom här, man vet ju aldrig i förväg. Tack Putte :)

Lämna gärna ett tassavtryck när ni är inne och läser, det är roligt med lite feedback.

Ha en bra dag.

Operationsberättelse.

Ja nu har det gått precis en vecka sedan jag gjorde min Gastic Bypas på Bariatric Center i Lund.

Jag åkte ner dagen innan eftersom jag skulle vara där kl 07.15. Tillbringade kvällen hemma hos en väninna som jag inte sett på dryga 20 år :) Vi har lovat varandra att det inte skall gå 20 år mellan gångerna.

Jag kom till kliniken redan kl 06.15 och eftersom det inte varit några operationer på måndagen så va det naturligtvis ingen där så tidigt. Jag satte mig för att vänta i trapphuset, som tur va tog jag med min laptop så tiden gick fort och jag kunde koppla bort lite av min nervositet. Jag va annars väldigt nervös inför ingreppet, en operation är ju ändå en operation..
Jag fick sätta mig i väntrummet och så småningom fylldes det på med fler personer som skulle genomgå GBP.
Kl 07.00 så kom sköterskan och hämtade mig för provtagning och för att sätta nål. Jag fick väga mig och jag hade gått ner hela 11 kilo sedan den individuella bedömningen. Jag ville också mäta mig vilket jag naturligtvis fick, jag hade minskat med hela 21 cm !!! Helt otroligt.

Patienten som skulle vara där kl 07.00 va lite sen så jag fick bli först ut. Skönt. Så det va bara att hämta mina saker i väntrummet och blev in visad i rummet som min säng stog i. Den såg förövrigt jätteskön ut.
Sköterskan sa att jag skulle ta av mig och sätta på mig den vita skjortan och låsa in mina saker i skåpet, sen skulle jag titta ut och säga till när jag va klar. Då kom hon och hämtade mig och jag fick lägga mig i sängen på uppvaket innan jag skulle in på OP. Jag hann knappt känna hur skön sängen var innan jag fick kliva upp och gå in på operationssalen klockan va då 07.45. Då va jag rätt nervös, har aldrig kommit in på en OP-sal utan att vara pre-medicinerad (lite lugn och groggy) men nu så fick jag inget innan, vilket i sin tur gjorde att jag piggnade till ganska fort efteråt. där var fullt med instrument överallt och jag undrade hur dom skulle hinna ha koll på allt, haha. Narkosläkaren sa att det va dax att kliva upp på operationsbordet, jag la mig och genast så började dom jobba med mig, satte på EKG-elektroder, pulsoximeter, dropp mm. NU VA JAG REJÄLT NERVÖS..... Men dom lugnade mig med snälla ord och mycket skratt (helt underbar personal) sen så spände dom fast mig både till händer och fötter, vilket gick förvånansvärt bra då jag lider av cellskräck och känner ett obehag i att vara fastspänd, men personalen fixade det galant.
08.05 va det dax att börja spruta in lite mediciner i nålen jag fått på handryggen, vet inte riktigt va det va men det funkade och rätt va det va så va jag i drömmarnas land. Operationen tar ungefär 1 timma och 15 minuter.
Jag väcktes inne på OP, men det har jag inget som helst minne av, jag vaknade i uppvakningsrummet och såg på klockan 10.00 och jag va så torr i munnen, värre än Sahara... Jag frågade om jag kunde få lite vatten bara att skölja munnen med, sköterskan kom med vattnet och jag bedyrade än en gång att jag inte skulle svälja det. Då säger hon att du får svälja det, men ta bara en jätteliten smutt!!! Jag har ju opererats förr och då får man ju inte dricka på flera timmar för man kan bli illamående... DET VA SÅ GOTT... Dom tog blodtrycket och så fick jag en smutt vatten till, sen somnade jag om. Vaknade 15 - 20 minuter senare och ville ha lite mer vatten vilket jag naturligtvis fick. Då kom narkosläkaren ut och frågade hur jag mådde, och jag mådde jättebra, så jag fick sätta mig upp på sängen, det gick jättebra. Han frågade då om vi skulle ta en promenad, och det ville jag gärna göra, så det blev en sväng i korridoren.... Klockan va bara halv 11 och jag va ute och promenerade helt otroligt :) Så blev det en sväng in på toaletten Men då fick mitt promenadsällskap snällt vänta utanför haha, men där hände ingenting. När jag kom ut från toa så va min säng redan inne på mitt rum så jag slapp vidare vistelse på uppvaket, skönt eftersom det är den tiden som går så långsamt.

Narkosläkaren (mitt promenadsällskap) och sköterskan

Jag plockade upp min laptop och loggade in men orkade inte titta eller skriva något, kände hur trött jag var när jag väl la mig ner igen. Ringde mina barn och sa att allt gått bra dom replikerade med att jag lät förvånansvärt pigg ( då va jag ändå helt slut haha) så somnade jag åter igen. Det blev mycket vakna, somna, vakna haha som det blir när man varit sövd. Men hela tiden mådde jag förvånansvärt bra. Kämpade med vattnet som jag skulle ha i mig men jag va så rädd för att ta för stora klunkar så det hände inte så mycket i glaset, även om jag va vråltörstig.
Kl 17.30 tog jag mig en promenad i korridoren och hälsade på alla andra som låg i sina sängar, va det bara jag som va så pigg?? OK, jag va ju först ut så det är väl inte så konstigt i och för sig. Sedan kom det upp flera och gick. Tittade på TV en stund på kvällen men tröttheten tog över så det blev den oerhört sköna sängen, med ett härligt tjockt riktigt täcke och ingen plast på kuddarna, jag sov så gott hela natten.

Min sköna (oskarpa) säng..

Vaknade kl 05.30 dagen där på, fick mediciner, det togs temp och blodtryck allt va bra. Kollade snabbt igenom händelserna på FB, man blir ju lite beroende, hihi sen bar det av in i duschen och på med egna kläder. Jag hadde inte det minsta ont eller obehag, det enda var att min mage va jättesvullen, vilket inte va så konstigt i och för sig. Så gällde det att få i sig massa vätska då.. Vatten, juice, kaffe, buljong eller soppa, bara att välja eller ta lite av varje. Vi fick en lista som vi skulle fylla i på vad vi fått i oss, vilket inte va så dumt för då har man ju lite mera koll själv också. Sen blev det samtal med dietisten, läkaren och sedan utskrivningssamtal med Natalia. Allt var klart för hemfärd och tåget hem avgick kl 14.31. Resan hem gick jättebra och jag har mått kanon hela tiden.

Vid frukostbordet.

En bild på mig vid frukostbordet.

Tack alla på Bariatric Center i Lund, ni är fantastiska.

Kram

Tiden flyger iväg... OP för 5 dagarsedan.

Ja nu har det alltså gått 5 dagar sedan jag opererades i Lund.
Och tänk att jag mår fortfarande helt förträffligt. :) Det enda har varit lite ont i magen, typ som "håll" men det är helt normalt och inget att oroa sig för.

Det här med soppor, hmmm.... Även om jag tillagat dom själv så är det ju inte så gott med mixade soppor, man tröttnar alldeles för fort på det. Så i dag slog jag på stort, söndagsmiddag, hahaha 
det blev potatismos, fisk och överkokta morötter, som tuggades med frenesi och finfördelades in i minsta detalj, allt för att jag inte skulle få ont eller obehag. TÄNK att det kan vara så gott, och att det är så kul att äta ganska tråkig mat... Konsistensen som svaldes kan ju liknas med mixad soppa!!!! Men nu fick jag tugga och använda munnen, vilken känsla. Så nu blir det lite mer variation och soppan smakar lite bättre när det blir antingen lunch eller middag, och så blir det potatismos och fisk eller nått annat lättuggat + grönsaker till det andra målet. Sen är det ju mycket fler måltider, frukost, då blir det en kopp the och en knäckebrödsmörgås med något gott pålägg på, det va det första jag vågade mig på till frukost redan på lördagen. Det va det godaste jag har smakat på en evighet, sååå gott...
Om någon skulle sagt till mig att du kommer att himla med ögonen bara du får äta en knäckemacka, så skulle jag inte trott att den personen va riktigt klok.... Men nu VET jag, åååå vad jag njöt, så gott, så gott....

Kramar

Dax för uppdatering...

Ja då va det fredag i dag, första fredagen som opererad!! Tänk JAG ÄR OPERERAD, helt otroligt att det äntligen hände. Väntan har varit lång och krånglig men nu är den resan slut. Nu börjar en ny spännande resa som skall bli väldigt spännande, man är ju och rör sig på okänd mark kan man säga.
Jag har ju läst mångas bloggar men alla är vi unika personer så ingens resa blir ju den andra lik...

Jag mår i allafall alldeles förträffligt.. Och skulle det inte varit för min "svullomage och mina 5 hål på magen så skulle jag nära nog inte veta att jag blivit opererad. Men det har jag ju som sagt blivit, så det gäller att ta det lugnt med det mesta, maten skall ner i lagom takt, man får ta det varligt med vad man bär och lyfter, men när man inte har ont och inte påminns hela tiden så är det så lätt att glömma.

Jag mår faktiskt så bra att jag hela tiden bara går och väntar på att jag skall få ont och bli dålig. Det är en mycket märklig känsla.... Vänta bara tills bedövningen släpper..... Vänta bara tills sjukhusmedicinen slutar verka..... Vänta bara tills du kommer hem och slappnar av.... Vänta bara tills ............!!!!

Hahaha, va knäpp man är :)

Kram alla och tack för alla hälsningar och uppmuntrande ord, ni är super alla :)

Hemma igen :)

Ja då va man hemma igen och resan har gått jättebra. Jag känner mig inte opererad engång!! Otroligt att man kan känna sig så här bra när man låg på operationsbordet i går... Som läkaren sa: Det är en liten operation på utsidan men en stor operation på insidan.... Känns nästan som dom glömt nått,!!! Eller får man må så här bra redan??

Tack alla snälla som har önskat mig lycka till och välkomnat mig till "Andra sidan" ni är guld värda, det betyder mer än ni tror. Man känner sig inte ensam :)

Operationsberättelse kommer sedan, när jag samlat ihop alla intryck och minnen.

Kram

KLART!!!!

Ja då var själva operationen överstökad- Vill bara tala om att det har gått bra och att jag känner mig förvånandsvärt bra.... Men trött... skriver mer sen...

Kram

NU är det snart dax!!!!!

Ja då är man vaken sedan länge, går liksom inte att sova......
Sitter påklädd och bara väntar på att tiden skall gå, så jag kan sätta mig på bussen in till Lund.
Bussen går kl 05.20 och jag trodde att jag skulle ha svårt att vakna kl 04.30 när klockan skulle ringa, men vaknade kl 03.35... UNDRAR VARFÖR???

Ja i dag är den stora dagen, dag 1 i resten av mitt liv, en milstolpe, ett val som jag har gjort inte bara för att leva utan för att leva ett liv som normalviktig, med allt vad det innebär. Slippa värken i lederna (ja det mesta iaf, är reumatiker) slippa den dåliga orken (tungt att bära omkring på 2 st. 25 kilos säckar med hundmat HELA tiden!!!) Bonusen blir: att kunna handla "riktiga" kläder och framförallt kunna leka med mina barnbarn när dom är här. Mormors hjärtan <3 älskar er, ja faktiskt så älskar jag hela min familj...:)

Nästa gång vi ses vänner, så har jag börjat mitt nya liv..

;) Kram

På resande fot..

Ja då har min resa börjat. Sitter just nu på tåget från Göteborg till Lund, för vidare färd till min väninna i Hörby.

Det blev inte många timmars sömn i natt. Somnade inte förän kl 01.00 och vaknade vid 02.30 och kunde inte somna om. Låg och vände och vred mig mest hela tiden. Plus att jag fick dela sängen med en jätte kelig hund som skulle ligga kloss an. Bessie är min sons hund och får ligga i sängen hemma, så då får man väl göra det överallt... eller!!!

Fast jag skall inte skylla på henne, det fans mycket att skylla på ändå... Oro, storm, snöras från taket med jämna mellanrum och resfeber(haha) jag har knappt satt min fot på ett tåg sen 25 år tillbaka, innan det jobbade jag som tågmästare, så jag fick väl nog av det då.. haha

Ett härligt väder är det i alla fall solen lyser och fåglarna hör jag inte i och för sig, men någonstans kvittrar dom säkert.

Tror inte jag hinner blogga nått i kväll, för då skall jag och min väninna ta igen mer än 20 års kacklande, så nästa gång jag loggar in här så är operationen genomförd och jag kan börja mitt nya liv..

Ha det gott så länge.
Kram

Tävling hos "Mot min smala lycka"

Det pågår en tävling på Lenas sida, jag är med är ni???



Många besökare....

Hej alla som besöker och läser min blogg. Jag vet att ni finns, det ser jag på räkneverket :)
Ni får jättegärna lämna en liten kommentar, det blir genast lite roligare då...

Kram

Nära nu!!!

Ja nu är det nära, bara en dag till hemma, sen på måndag morgon bär det i väg.
Min son kör mig till Uddevalla där jag skall ta tåget till Göteborg och byta där till Lund.
Jag vill inte tillbringa en ensam natt på hotell med allt vad det innebär med nervositet och nojor....

Det är tur man har en underbar väninna, som jag i och för sig inte träffat på nära 24 år (ungefär), så det blir ett tåg vidare till Eslöv där hon hämtar upp mig. Gäller bara att låta bli att sitta och prata minnen och allt annat hela natten, haha Men jag lär nog inte tänka så mycket på operationen just då i alla fall.

På morgonen så kör hon mig till bussen i Hörby för transport till Lund. Hoppas man får en tidig tid, så man slipper ligga och vänta och våndas..

Jag skall åka hem redan dagen efter operationen, vilket känns så där, lite orolig över hur det skall gå. Men man får väl bita ihop och tänka på allt annat. Skönt att det är över då i och för sig.

Ni som har opererats och haft lång resväg hem (åker vid 18 tiden och är hemma 01.20) har ni några bra förslag (förutom yoghurt, bläää) på mat som man kan äta på tåget, och som inte inehåller socker efter vad jag förstått???

Pirrig & nervös

10 ½ månad till nästa gång...

Så då va julen utstädad, i alla fall till 90 %, Stjärnorna och ljusstakarna får vara kvar till 20:de dag Knut. Om man nu orkar, får kanske stanna uppe någon eller några dagar till, beroende på hur jag mår när jag kommer hem.

Ja nu börjar det närma sig med stormsteg... Tänk att jag har väntat så länge på detta och ändå så är man så nervös. Men man vore ju dum om man inte va det. Alla operationer innebär ju en risk, men denna operationen innebär i sanningens namn en större risk om man struntade i den.... Att leva med så stor övervikt är ju igentligen livsfarligt, hjärtat får arbeta mycket mer än om man är "normalviktig", man ligger i risksonen för diabetes och sömnapnéer är inte heller det hällsosamt. Så i jämförelse med det så är inte operationen en större risk än att sätta sig i bilen och åka 50 mil.....

Tanken på att komma ner till eller i alla fall i närheten av "normalvikt" innom kanske ett halvår till år, är en hissnande känsla, jag tror bara personer som själva har varit eller är överviktiga kan tänka sig in i det.... Och nu är jag på väg dit....

Sov gott...

Storkok...

I dag har jag banne mig stått vid spisen hela dagen. Skalat, hackat, skurit, stekt och kokat. Vill ni veta hur svårt det är att motstå att äta när man är vrålhungrig och modifastflytande, när alla dessa underbara aromer snirklar sig in i näsan för att smyga upp i hjärnan och RETAS!!!!

Det är SVINSVÅRT !!!!!!!!!

Men nu har jag i alla fall en hel massa soppa att äta när jag kommer hem.
Det blev 3 olika, skulle blivit 4 men jag glömde av att laga Thaisoppa med kyckling, får ta det i morgon för jag har hållt på från kl 12 till kl 18 så nu är det nock för i dag. Dom sopporna som jag lagade var 1 st grönsakssoppa med nötfärs, 1 st fisksoppa + 1 st kantarell och champinjonsoppa. Recepten kommer kanske ut här vid ett senare tillfälle (vill gärna provsmaka dom först)

Grönsakssoppan både passerad och vanlig

Fisksoppan även den i 2 utföranden

kantarell och champinjonsoppan va redan i frysen..

Nu skall jag bara slappa framför TV'n och datorn resten av kvällen.

Ha det så bra.

I dag är jag GLAD :)

Tänk vad glad man blir när man verkligen märker att man tappar kilon, inte bara på vågen då...

I dag skulle jag åka till en väninna och hämta min cabinväska som hon lånat av mig.
Jag har gått omkring i mysbyxor eller tights här hemma, ingen som ser det ändå ju ;)

Ja då blir det väl att ta på sig ett par jeans då... Upp i garderoben och skall ta fram det enda paret som fortfarande passar, då tänkte jag att jag kanske skulle se om det märks att man gått ner ett par kilo.. Hmmm, dom byxorna där satt ju som ett ålaskinn förut och knappen gick ju knappt att knäppa.... Måste se OM...
Får på mig dom förvånansvärt lätt och knappen knäpps utan problem JAAAAAA...
Jag tog på mig dom och resterande del av kläderna och åkte i väg.

Väl ute i bilen så kom jag i håg att dom inte har någon som helst stretch i midjan, hmmm (igen) jaja jag får väl knäppa upp knappen när jag sätter mig i soffan hos B då... Men NEJ det behövdes inte. Jag är sååååå glad och som om inte det va nog så säger B till mig, Att nu syns det verkligen att du tappat massa kilo, det syns i ansiktet, magen benen och rumpan, jag kan knappt fatta det själv.

Nu har jeansen åkt av och morgonrocken på. Jag brukar ALLTID få massa märken som kliar efter linningen på byxorna, det e så jobbigt och kliar i evigheter.... INGENTING, varken märken eller klåda.

Jag är verkligen glad, men vad skall man ha på sig under tiden man går ner i vikt? Hur stor idé är det att köpa kläder som man bara kan ha i kanske en månad??? Synd att det är så kallt, vore lättare om det va sommar!!!!

Är det detta som kallas I-Landsproblem ???

Hoppas ni mår toppen också.

Kram

BÄTTRE....

Skönt, jag börjar äntligen må lite bättre, mår inte lika illa när jag "ätit" om man nu kan säga så när man flyter på Modifast haha. Mår även bättre när det gäller förkylningen, tack och lov.

Ja nu är det bara en vecka kvar till jag är nere hos en väninna i Hörby för att övernatta inför min operation i Lund. Det skall bli jätteroligt att träffa henne igen, har nog inte träffats på 25 år!!! Bättre sent än aldrig som dom säger.
Är vansinnigt nervös redan, undrar hur det blir nästa måndag kväll, då är det väldigt skönt att inte sitta ensam på ett hotellrun och få hjärnspöken. Vi får nog tiden att gå, har ju 25 år att ta igen, så förhoppningsvis är nerverna innanför skjortan då....

Har nu även försökt att göra ett uppehåll med rökningen inför operationen, det är ju säkrast så. Men det känns jättesvårt skall jag säga, man håller ju hungern på avstånd när man röker. Så nu e jag inte bara röksugen utan även hungrig igen !!!

Men har andra klarat av det så skall ju inte jag vara sämre.

God fortsättning!!

Hoppas att året startar bättre för er än för mig.

Jag är genomförkyld, med en fruktansvärd huvudvärk....  Tillbringade årets första dag i sängen och soffan. Känns ju inte vidare rättvist, jag va ju helnykter som vanligt....
Det enda positiva i allt är att det förhoppningsvis går över innan den 11/1, innan den STORA dagen.
Vad händer om man är förkyld??? Jag menar utan feber och så? Blir operationen inställd då?
Usch, kan ju bara tänka mig senariot, OP framflyttad 3 veckor, lagom för att flyta 3 veckor till..... Jag vet inte om jag skulle klara det!!!

Läste i tidningen att det fins en politiker som på fullaste allvar vill införa tjockisskatt!!!! Man tappar ju hakan. Skall man införa diabetikerskatt, reumatikerskatt, hjärtbesvärsskatt, mm också eller??
Man kanske borde införa en skatt på politiker som kommer med idiotiska uttalanden, då skulle stadskassan dra in mycket extrpengar, haha

Ha det bra och akta er föt det är isigt ute. :)